KFP-INAP Ensera Formasaun Obrigatória Lideransa ba Kargus Diresaun no Xefia

Kargu diresaun xefia husi liñas ministeriais nain 30 tuir formasaun obrigatóriu lideransa ba etapa dahuluk nian durante loron 10 (14-25 novembru 2022) ne’ebé finaliza iha sesta feira, (25/11/2022) iha salaun INAP, Comoro, Díli.

Diretor jerál INAP, Agostinho Letêncio de Deus hateten, ida ne’e primeiru kursu lideransa baze ba dekretu lei númeru 25/2015 kona-ba rejime kargu diresaun no xefia no rekezitus husi ne’e ezije atu halo aproveitamentu ba kursu diresaun superior no lideransa iha administrasaun públika konforme instituisaun kompetente ne’ebé formasaun husi INAP no finalidade formasaun ne’e la’ós de’it husi INAP maibé ne’e kolaborasaun mai husi KFP no INAP.

Ba tinan oin sei aprezenta KFP ba kurikúlu kompletu ba lideransa ba nivel baziku, mediu no senior nian, no kurikulu ne’ebé sei aprezenta sei ba durasaun fulan 2 eh fulan 3, no formasaun la’ós de’it iha INAP maibé sei hala’o mós iha munisípiu, dehan Diretor Jeral INAP.

Iha Prezidente ninia intervensaun ne’e lori KFP nia naran hato’o kongratulasaun ba funsionáriu ne’ebé konsege hala’o formasaun obrigatória lideransa baze ba ezijensia husi dekretu lei númeru 25/2016, no fó mós kongratulasaun ba formador sira, ne’e pasu ida ne’ebé mak iha âmbitu ba kualidade prestasaun servisu iha administrasaun públika. Administrasaun públika sofre ajustamentu polítiku no oinsá mak atu presta servisu ho kualidade, responsabilidade, ho partisipasaun másima. Tanba iha Timor rasik iha administrasaun públika referensial, nova administrasaun públika.

Aspetu lideransa iha kestaun hirak ida, la’ós de’it ho lideransa maibé tenke mai ho vizaun klaru kona-ba diresaun ne’ebé mak atu lidera ba oin, lideransa ida ne’ebé mak iha kompromisu ba polítika inkluzivu husi kolaboradores hotu ne’ebé mak iha partisipasaun másimu iha Funsaun Públika nia laran ho espíritu foun atu oinsá mak alkansa objetivu foun Administrasaun Públika nian, ida ne’e mak era foun iha administrasaun públika ne’ebé mak lideransa sai dinámiku foun ida iha era agora, dehan Prezidente KFP.

Iha tempu hanesan reprezentante husi formadu ba formasaun lideransa haktuir katak, sente orgullu tuir formasaun ne’e, atu produz ema ida kualidade, signifika ami mak nu’udar implementador hodi implementa teoria no prátika ne’ebé durante ne’e ami hetan husi formasaun ne’e. Segundu formandu sente kontente tanba, bele hetan rekursu umanus ida ho kualidade, sai jestor ne’ebé di’ak tenke sai ezemplar, ekipa tékniku sólidu, pasensia no teknikamente iha estratejia ida di’ak hodi implementa iha instituisaun ida-idak.

Nune’e Prezidente KFP, Faustino Cardoso Gomes hateten, formasaun ida ne’e primeira vez no ba formandu ne’ebé tuir ba formasaun dahuluk ne’e sai hanesan pioneirus no ezije sai ezemplar, oinsá mak bele lori mudansa iha fatin ida-idak nia servisu ba, ho esperensia, espíritu foun ne’ebé husi teoria no prátika husi formadores hodi bele partilla, atu sai jestor no lider ne’ebé di’ak hodi nune’e hamosu ekipa ida ne’ebé sólidu no di’ak hodi buka realiza objetivu husi formasaun ne’e.

Total partisipantes hamutuk nain 30, kompostu husi feto nain 16 no mane nain 14, esplika diretor formasaun INAP, José Chang katak, primeira vez formasaun lideransa domina ho feto, ho objetivu atu forma jestor sira ne’ebé lidera diresaun no departamentu hodi iha mós knár hanesan lideransa.

Palestrante sira mai husi MSSI, PDHJ, KAK, no KFP, no formador sira husi INAP rasik.

Foto hamutuk ho formandu no formador sira ba formasaun obrigatória lideransa ba kargus diresaun xefia/ foto Media CFP