ME-KFP Fó Posse no Termu Aseitasaun ba Professores Ingresu Espesial 385 Iha Ainaro

Komisariu Komisaun Funsaun Públika portfoliu ba Forsa Traballu, José Telo Soares Cristóvão partisipa iha serimónia termu aseitasaun no posse ba professores 385 ba ingressu espesial rejime kareira dosente, iha tersa feira, (19/03/2024), iha salaun  parokial Ainaro. 

Komisáriu KFP liu husi ninia intervensaun diskursu iha serimónia ne’e hateten, nu’udar konkretizsaun ba servisu hamutuk entre Ministériu Edukasaun no Komisaun Funsaun Públika hodi konstitui istória ida iha jestaun ba kareira dosente no iha aperfeisoamentu funsaun públika iha ámbitu edukasaun nian. Hafoin tinan barak iha situasaun inserteza nia laran ba kontratadu sira, ohin profesores sira ho total  hamutuk 385 iha Ainaro hetan oportunidade ba iha ingresu kareira nu’udar dosente, tuir rekezitus legal sira hanesan kualifikasaun akadémika no rekezitus sira seluk tuir estatutu kareira dosente, ne’e primeira vez ita utiliza sistema elektroniku hodi fo posse ba professor foun sira iha Grau C.

Ho programa IX Governu Konstituisional KFP avansa ho implementasaun ba governasaun elektrónika, laiha tan nesesidade atu halo impresaun ba millares dokumentus kona-ba termu posse no asinatura ema idak-idak nian, maibé bazeia ba sistema ne’ebé KFP dezenvolve ona ho sei fó sai digitalmente liu husi telemovel eh komputadór ida-idak ninian. Ho hirak ne’e ita espera atu adota baze sira no organiza kareira dosente atu iha futuru hahú realizasaun regulamentu ba konkursu promosaun iha kareira dosente, ne’ebé iha semana kotuk ita hahú konkursu bolsa kandidatus ba professór sira ne’ebé la konsege tama iha ingresu. Nune’e Ministeriu Edukasaun no Komisaun Funsaun Públika fiar dosensia la depende tan ba kontratu sira no labele eziste tan professor voluntariu sira, no professór sira mak tenke hala’o didiak funsaun ba eduka jerasaun futuru sira, dehan Komisáriu KFP, José Telo Soares Cristóvão.

Iha fatin hanesan Ministra Edukasaun, Dulce de Jesus Soares iha nia diskursu hateten, ohin Ha’u bele sai sasin ba atividade rua ne’ebé fó apoiu ba professores doben sira atu lansa programa ne’ebé sei fó apoiu pedagóziku no jestaun ba ita boot sira. Nu’udar manorin di’ak ida koñese didiak ninia estudante sira nia pontu forte, fraku, interese no personalidade, esforsu hodi tulun estudante sira atu atinji ninia potensial masimu.

Manorin nain ida sei uza nia kreatividade atu buka solusaun, fuan boot atu hadomi  estudnte sira hotu, manorin di’ak ida motivadu la’ós tamba saláriu ka rekoñesimentu, maibé husi ninia orgullu bainhira ninia estudante domina kompeténsia foun ida, ka bainhira sira envolve iha atividade apresndizajen ruma ho haksolok, dehan Ministra Edukasaun.

Ministra ne’e mós hateten durante ninia vizita ba eskola sira hetan professór balun ne’e’bé hanorin ho laran no dala barak vizita mós ba eskola sira balun ne’ebé la organizadu, foer, professor sira tama no fila la pontual, abandona estudante sira, hanorin la tuir kuríkulu ne’ebé iha,  ne’e fó impaktu ba aprendizajen estudante sira, no kontinua enkoraja professor sira atu sai manorin di’ak jerasaun futuru.